tisdag 4 juli 2017

1100 m.ö.h.

Hej alla fina!

Bloggen har minst sagt varit lite sömnig på senaste tiden och jag skall göra mitt bästa för att återuppliva den! Norgelivet fortsätter strålande bra och jag tänkte riva av denna lilla bloggdvala med en fotobomb från vår vandringsresa till Trolltunga i Hordaland (ligger ungefär mellan Stavanger och Bergen). Vår bilresa dit tog 5 timmar och redan den resan bjöd på mäktiga vyer från bilfönstret.




Haha, timingen <3


Tror jag var konståkerska i mitt förra liv.



Väl framme i Odda kommune var vi helt blown away av vyerna. Fick inte någon ordentlig bild på Odda stad mellan bergen men tänk er Disney-sagoland i norsk tappning och det är ganska nära. Vi började köra upp till parkeringsplatsen i Skjeggedal och trodde vi hade hittat rätt, betalade parkeringsavgiften och tänkte börja gå upp när vi fick veta att det visst inte var rätt parkeringsplats. Nä, därifrån körde vi ännu 5km uppför en slingrig bergsväg innan vi kom rätt. Tanken var att parkera där, börja vandra uppåt och slå upp tältet efter några kilometer för att slippa alla människor uppe på toppen nästa dag. Parkeringen var dock PISSdyr (1200 nok för två dygn) och vi förstod oss inte helt på parkeringapparaten så vi frågade tips av en lokal invånare. Denne erbjöd oss parkeringsplats samt tältplats på sin gård i två dygn för 500 nok, och avrådde oss starkt från att börja gå uppför då klockan redan var 9 på kvällen. Vi hade förstås inte tillräckligt med cash utan körde ner till Odda igen och tog ut pengar. Vi slog upp tältet på hennes gård och lade oss tillrätta. Försökte få några timmars sömn med ett vattenfall bokstavligen dånande i örat (haha, Norway-problems).

Kan medge att vi var jäkligt glada för den deal vi tog nästa dag då vi började vandra uppför tidigt nästa morgon. Den första kilometern var rätt så brutal. Höga stentrappor en kilometer uppför. Dessutom hade vi tung packning med tält, sovsäckar, liggunderlag och kamera. Vågar påstå att jag är relativt tränad men jag hade en riktigt jobbig första kilometer. Vandringen är nog genomförbar för de allra flesta som klarar av att gå uppför trappor men man får bereda sig på att det tar tid och är jobbigt. Efter den kilometern planade det ut och vandringen blev riktigt behaglig i ett par kilometer. Vi märkte dock att man inte fick tälta förrän 3 km uppe så vi var verkligt lättade att vi inte hade börjat gå kvällen innan då den första delen av vandringen tog oss typ 2,5h. Vid ca 3 km började det gå uppför igen (dock inte lika jobbigt som första) och marken täcktes av snö ställvis. Vi hade strålande väder och solen gassade på (gav oss snygga sportbehå-brännor samt att jag brände öron och kinder).









Längs med vägen finns mängder av vattenfall med svingott vatten där man kan fylla på dricksflaskan. Så no need att bära med sig litervis av vatten!




Kan avslöja att min vandringsoutfit inte var helt optimal för ändamålet. Ibland blir man tvungen att gå över bäckar och vandra i snö/lera så mina Nike-träningsskor höll inte helt måttet. Men jag var beredd på detta och det är helt möjligt att göra vandringen i träningsskor bara man har med sig många par bytessockor. Hade det regnat hade det dock varit värre då stenarna blir väldigt hala. Redan nu halkade jag ett tiotal gånger och föll några gånger (skadade mig inte dock). Ett par vandringsskor är allra bäst då de stabiliserar fotlederna som blir jäkligt trötta efter en stund och man får lite svårt att stabilisera fötterna vilket leder till att man lätt kan stiga snett. Vädret svänger också otroligt snabbt från gassande solsken då man kan gå i sportbehå och shorts över snön till riktigt kalla temperaturer.















Efter knappt 6 timmar kom vi äntligen fram till huvudmålet - Trolltunga! En stenformation som ligger 1100 meter över havet och 700 meter över Ringedalsvattnet. Det är möjligt att hika dit på under 5 timmar eller mindre men vi föredrog att ta pauser för foto och mat samt att inte stressa då vi ville uppleva naturen på vägen dit.

Och vyerna alltså. Helt jäkla fantastiska. Gick typ med tårar i ögonen ibland. Det är lite läskigt att stå vid kanten och ute på stenen, också för mig som inte är särskilt höjdrädd. Men eftersom stenen sluttar uppåt så ser man inte ner när man står därute vilket gör det lättare. Men man behöver absolut vara försiktig och jag skulle inte börja med några tricks ute på stenen direkt. Vågade mig på en lite skakig yogapose och en hoppbild och sen var jag nöjd.

















Norge är bannemig helt amazing. Mitt nya favoritland. Norge har allt liksom. Fantastisk natur, trevliga människor, härlig kultur.
Ja och så är de jäkligt rika också.





Vi började gå tillbaka och slog upp tältet påväg ner i dalen. Innifrån tältet råkade vi också få riktigt fina vyer ;)



Nästa morgon (efter en kall natt, temperaturen går mot noll under natten) packade vi ihop igen och började gå de några kilometerna neråt igen. Under den sista kilometern nerför de förbannade branta stentrapporna var jag rätt mosig i benen och skakig i knäna men ner kom vi oskadda! Hela vandringen upp och ner är på 22km vilket är rätt långt men helt genomförbart. Ordentligt med mat, bra samt varma vandringskläder och skor rekommenderas. Denna hike bör upplevas påriktigt! Ett tips är att göra den så fort som möjligt ifall man har den på sin bucketlist då turismen hit exploderat på senaste år och min gissning är att det bara blir mer populärt för varje år.


Nästa dag regnade det, vi var jäkligt glada för att vi fått så fantastiskt väder på vår vandring och Odda sa hejdå till oss med en vacker regnbåge mellan bergen. Efter hiken var jag så slut och ville inte gå hundra meter till men nu har jag verkligen fått mersmak för att göra många vandringar till...


2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Jennie!

Vilka fina foton! Det är verkligen vackert i Norge.. Om du har tid och möjligt så ta en tripp till Lofoton också.
Du måste sakna nerver :) Det finns inget i världen som skulle få mej ut på "tungan" ! Herregud...och så sitter du på kanten dessutom.. huhh,huhh..

Hälsningar från Sågslamp!

Jennie sa...

Hej!
Tack så mycket! Ja det är inte svårt att ta fina foton i detta land ;) Hade väldigt gärna tagit mig en tripp till Lofoten, det var faktiskt ett av ställena jag sökt sommarjobb i, men det är alldeles för långt från Kragerö där jag bor nu så det får bli en annan gång :) Haha, lite darrigt var det men inte så läskigt som man hade kunnat tro!