tisdag 9 augusti 2016

DONE

Se oli siinä! Årets sommarjobb är officiellt färdigjobbat. Kul har det varit. Jag har lärt mig så otroligt mycket. På ett sätt mer än jag lärt mig under ett år på läkarprogrammet. Där är det ingen som lär en att handskas med människor. Där är det ingen som lär en hur otroligt viktigt sjukskötarnas och närvårdarnas jobb är (inte påriktigt). Där är det ingen som lär en hur man skall reagera när man ser en människa dö. Där är det ingen som lär en hur man handskas med frustrationen över att se hur vissa människor förstör sina liv med alkohol, dåliga livsvanor och rökning - medan andra har så mycket livslust kvar men diagnostiseras med en aggressiv typ av hjärntumör som redan progresserat förbi alla effektiva behandlingsmetoder. När man ser på en ung människa och kan läsa från hens undersökningsresultat att den har några månader att leva; men inte får säga någonting. För det är en läkares uppgift. En uppgift jag kommer få i något skede. Hur lär man sig berätta för en anhörig att dess kära kommer dö snart?

Någonting jag tänkt mycket på under dessa månader är vem jag vill bli som läkare. Jag vill vara en läkare som visar känslor. En läkare som ger tid att svara på frågor och förklarar att inga frågor är dumma frågor. Jag vill bli en läkare som tänker som en lagspelare - utan kollegor i form av sjukskötare, närvårdare och andra läkare kommer man absolut ingenvart. Vården är teamwork, inte en one-(wo)man show. Det är kanske naivt tänka så då jag ser hur mycket jobb läkarna har, ibland upp över öronen. Men jag vill bli en läkare som behåller sin empati. För det har jag inte brist på. Det är inte alltid en bra sak att vara väldigt empatisk, ibland måste man kunna vara hård också. Men vänlighet, förståelse och empati är i mitt tycke tre av en bra läkares viktigaste egenskaper. Professionalitet och vetenskapligt kunnande är givetvis viktiga saker också men vem fan bryr sig om vad man skriver i tentorna egentligen.



Godnatt! Imorgon drar vi till Berlin.

Inga kommentarer: