fredag 27 maj 2016

EDUCATION IS NO EQUALIZER


"Lift off" lyrics:
“Education then, beyond all other devices of human origin,
Is a great equalizer of the conditions of men.” – Horace Mann, 1848.
At the time of his remarks I couldn’t read — couldn’t write.
Any attempt to do so, punishable by death.
For generations we have known of knowledge’s infinite power.
Yet somehow, we’ve never questioned the keeper of the keys —
The guardians of information.
Unfortunately, I’ve seen more dividing and conquering
In this order of operations — a heinous miscalculation of reality.
For some, the only difference between a classroom and a plantation is time.
How many times must we be made to feel like quotas —
Like tokens in coined phrases? —
“Diversity. Inclusion”
There are days I feel like one, like only —
A lonely blossom in a briar patch of broken promises.
But I’ve always been a thorn in the side of injustice.
Disruptive. Talkative. A distraction.

With a passion that transcends the confines of my consciousness —
Beyond your curriculum, beyond your standards.
I stand here, a manifestation of love and pain,
With veins pumping revolution.
I am the strange fruit that grew too ripe for the poplar tree.
I am a DREAM Act, Dream Deferred incarnate.
I am a movement – an amalgam of memories America would care to forget
My past, alone won’t allow me to sit still.
So my body, like the mind
Cannot be contained.
As educators, rather than raising your voices
Over the rustling of our chains,
Take them off. Un-cuff us.
Unencumbered by the lumbering weight
Of poverty and privilege,
Policy and ignorance.
I was in the 7th grade, when Ms. Parker told me,
“Donovan, we can put your excess energy to good use!”
And she introduced me to the sound of my own voice.
She gave me a stage. A platform.
She told me that our stories are ladders
That make it easier for us to touch the stars.
So climb and grab them.
Keep climbing. Grab them.
Spill your emotions in the big dipper and pour out your soul.
Light up the world with your luminous allure.
To educate requires Galileo-like patience.
Today, when I look my students in the eyes, all I see are constellations.
If you take the time to connect the dots,
You can plot the true shape of their genius —
Shining in their darkest hour.
I look each of my students in the eyes,
And see the same light that aligned Orion’s Belt
And the pyramids of Giza.
I see the same twinkle
That guided Harriet to freedom.
I see them. Beneath their masks and mischief,
Exists an authentic frustration;
An enslavement to your standardized assessments.
At the core, none of us were meant to be common.
We were born to be comets,
Darting across space and time —
Leaving our mark as we crash into everything.
A crater is a reminder that something amazing happened here —
An indelible impact that shook up the world.
Are we not astronomers — looking for the next shooting star?
I teach in hopes of turning content, into rocket ships —
Tribulations into telescopes,
So a child can see their potential from right where they stand.
An injustice is telling them they are stars
Without acknowledging night that surrounds them.
Injustice is telling them education is the key
While you continue to change the locks.
Education is no equalizer —
Rather, it is the sleep that precedes the American Dream.
So wake up — wake up! Lift your voices
Until you’ve patched every hole in a child’s broken sky.
Wake up every child so they know of their celestial potential.
I’ve been a Black hole in the classroom for far too long;
Absorbing everything, without allowing my light escape.
But those days are done. I belong among the stars.
And so do you. And so do they.
Together, we can inspire galaxies of greatness
For generations to come.

No, sky is not the limit. It is only the beginning.

Lift off.

Så starkt, så karismatiskt. Jag rycktes med i talet till den grad att jag satt och applåderade i min ensamhet när det var slut. "Education is no equalizer", I could not agree more. Vår tillgång till utbildning - våra nycklar till att kunna uppfylla vår fulla potential och hitta vårt kall - baserar sig på var vi haft privilegiet, eller den ogynnsamma lotten, att bli födda här i världen.

Jag vann jackpotten i det lotteriet. Jag föddes i Finland, väl känt för ett utbildningssystem som länge rankats bland de bäst presterande i världen. Det ska jag säga er; utomlands är det inte många som känner till mycket om Finland, men "You've got the best schools in the world, right?" är en fråga man inte sällan får. Och det är inte bara skolsystemet som är bra, utan det är dessutom gratis, vi får ett mål varm mat om dagen gratis ända till gymnasiet och om vi väljer att fortsätta till universitet/högskola/studera på annan ort blir vi betalda för att studera. Ja, nu vet jag ju att det inte är gratis, men att det finansieras med allmänna skattemedel för att utbildning värderas högt och man anser att alla bör ha samma tillgång till den oberoende av ens socioekonomiska status i samhället.

I USA är det inte ovanligt att man börjar spara pengar för att barnet skall kunna gå i bra skolor, innan eller när barnet föds. Många har inte ens möjlighet att gå på universitet för att de helt enkelt inte har råd. En stor del står med fötterna djupt i många tusentals dollar av skulder när de väl är klara med sin utbildning. Och i många andra delar av världen är en utbildning en ren och skär dröm som aldrig kommer bli sann, för att man inte har råd eller för att man är av "fel" kön.

"Vad ska du bli när du blir stor?" Att man har förutsättningar för att ens bli ställd den frågan är anmärkningsvärt. Det betyder att jag har haft möjligheten att välja och vraka, bli precis det jag vill bli om jag jobbar för det. Jag har drömt om att bli läkare sen jag var liten; nu sitter jag här och har snart gått ut mitt första år och det enda jag behövde göra var få tillräckligt goda resultat. Nu säger jag inte att det är lätt, utan att det är anmärkningsvärt att det ens har varit möjligt för mig, medan miljontals ute i världen sitter på en enorm potential de aldrig kommer kunna utveckla.

Staten planerar att skära ner på studiestödet; vilket jag förstås inte gillar och jag tycker inte utbildning är någonting man ska dra in pengar på i första hand. Samtidigt tycker jag vi ska vara enormt jävla tacksamma för det privilegium vi har. Jag studerar inte i mitt hemland och kanhända att jag inte ens kommer bidra med arbetskraft i Finland i framtiden, ändå blir jag betald mer (några tiotals euro) än de som studerar i Finland och har dessutom en högre summa garanterat studielån. Education is no equalizer; och till skillnad från miljontals andra har vi fått ett flertal olika nycklar som passar. Att hitta rätt dörr är en utmaning i sig, men vi vet i alla fall att vi har verktygen tillhanda när vi väl hittat fram.
.

2 kommentarer:

Mami sa...

Såå sant. Bra skriva Jennie! <3

Jennie sa...

Tack Mamma :)<3