söndag 8 november 2015

såhär på fars dag

Läste precis Kenzas inlägg, samt denna debattartikel om att pappor inte behöver en egen dag. Feminism och jämställdhet i all ära och jag kan med gott samvete säga att jag håller med om de ojämlika SAMHÄLLSSTRUKTURER debattartikeln lyfter fram. Samtidigt kan jag ju tycka att farsdag (och morsdag) inte är på samhällsnivå utan snarare en personligt hyllning till de två personer som borde vara klipporna i en persons liv. Jag tycker att det är en självklarhet att föräldrar älskar sina barn över allt, men det är ingenting man kan ta för givet. Känner man inte att ens förälder förtjänar ett grattis på dess egen dag - FINE, men åsikten om att man bör ta bort farsdagen p.g.a. att samhället är ojämställt känns aningen absurd. Absolut bör vi jobba för equality i dagens samhälle och få bort de ojämlika könsroller som råder, men jag hoppas att de flesta barn får känna att deras föräldrar förtjänar ett stort fett TACK en gång om året. Som sagt är det tyvärr ingenting man kan ta för givet att man föds med två fantastisa och stöttande föräldrar, men har man turen att ha såna personer i sitt liv ska man väl för fan låta dem få veta det.

Så TACK min älskade, saknade, förevigt stöttande pappa som finns där i vått och torrt och skulle göra vad som helst för mig <3 Visst, du kan vara lite småtöntig ibland (hehe), men jag vet att du är oändligt stolt över mig och jag känner mig så tacksam över att jag har TVÅ stycken föräldrar som gett mig den bästa uppfostring man kan önska sig. Det betyder allt för mig.


Inga kommentarer: