torsdag 8 oktober 2015

något jag aldrig i min vildaste fantasi trodde att jag i hela mitt liv skulle skriva någonting om




VARFÖR dessa omotiverade bilder på mig och min mat tänker ni nu? Ja, nu ska ni få läsa "något jag aldrig i min vildaste fantasi trodde att jag i hela mitt liv skulle skriva någonting om". Ännu för två-tre veckor sedan trodde jag aldrig att dessa meningar skulle figurera i någon slags text skriven av mig.

De senaste dagarna/veckorna har jag gått och tänkt på någonting oerhört mycket. Det hela är egentligen bara ett resultat av "bra timing". Det som egentligen har satt igång tankebanorna är väl helt enkelt att jag lidit av magproblem så oerhört länge, känner mig obekväm och uppblåst konstant men har inte riktigt orkat gå till botten med problemet. Men det är ju varken kul eller intressant att läsa eller skriva om så jag tänker nog inte fokusera på det så mycket. Orsak nummer två är väl att jag i förra veckan kom på mig själv med att bara ha köpt vegetarisk mat, utan att ens ha tänkt på det. Orsak nummer tre uppstod när jag hade kockat ihop min vegetariska mat och tog dessa bilder nedan för att visa hur gott det såg ut och hur otroligt gott det var (det är btw quorn-färs, bulgur/quinoa och grönsaker). Då ploppade tanken upp i min högvarvs-hjärna: Varför äter jag kött och varför dricker jag mjölk?

En simpel fråga bara, som jag aldrig riktigt tänkt på tidigare. Jag äter väl kött för att jag tycker att det är väldigt gott, för att det är enkelt och behändigt och för att jag alltid har ätit kött. Det har alltid varit en del av våra familjetraditioner och jag har växt upp i ett hushåll där man äter kött, mjölk och animaliska produkter. Vi människor är väl skapta för att äta kött, dricka mjölk och äta ägg? Tänkte jag.



När jag hade vädrat den frågan en liten stund tänkte jag i lite större banor: Varför äter vi människor kött? Varför dricker vi komjölk? Människor har väl alltid ätit kött, det hör väl till vår naturliga kost kan man tänka sig. Komjölk har man ju ända sen barnsben fått lära sig att det får man starka ben av, det är bara bra för kroppen. Vi behöver mjölk.

Är människor naturliga köttätare då? Är komjölk till för oss? Varför dricker vi just komjölk och inte andra typer av mjölk? Varför skulle vi behöva komjölk i någon större grad än vi behöver någon annat djurs mjölk, t.ex. get eller varför inte kamel-mjölk?

Så många frågor som dyker upp när man går på djupet av dessa djupt rotade mänskliga vanor. Jag kom ihåg att jag hört någon "fanatisk vegan" snacka om YouTube klippet: "101 reasons to go Vegan" och beslöt mig för att utav ren nyfikenhet för att testa att se på klippet. Det klippet följdes dock av flera timmars studerande om vegan-kost och dess etiska, miljöetiska och hälsofrämjande aspekter (timmar som borde ha gått till att studera respirationsorganen, wupsi). Jag kom på mig själv med att på allvar fundera över dessa ställningstaganden och försöka komma fram till var jag själv står i frågan. Sen snubblade jag över denna video nedan. Jag kan inte säga att jag totalt kan identifiera mig med allt han säger eller att jag håller med om allt, men jag tänkte ge er en utmaning: Har ni lite tid över, se detta föredrag och fråga er själva i slutet om ni ser på den animaliska industrin och era egna kostvanor på samma sätt efter det. Om ni inte en endaste gång tänker tanken att det finns en liten möjlighet att ni skulle kunna bli veganer under klippets gång är vi helt klart olika typer av människor. En grymt imponerande människa och föreläsare med enorm drivkraft, det tror jag vi alla är överens om.


(Själv kan jag inte kolla på djurindustri-klippen utan att börja gråta hjälplöst, så i många fall spolar jag fram, men ni får väl göra som ni vill.) Nu vet jag ju att det inte går till så på farmer här i landet och hemma i Finland som det porträtteras i föredraget, att djuren skulle bli direkt misshandlade och förnedrade. Det är väl klart att klippen är till för att uppröra. Samtidigt sker ju detta i världen och man kan fråga sig frågan som Gary också ställer: Finns det ett barmhärtigt sätt att ta livet av en annan varelse?

Jag kan i alla fall säga att dessa föredrag samt annat jag läst om har påverkat mig i stor grad. Jag blir oerhört upprörd, provocerad, utmanad, övertygad, frågeställande, förvirrad. Jag har ännu lite svårt att bestämma mig hur jag ska förhålla mig till allt. För mig är aspekten "vad är naturligt för oss människor" väldigt viktig och jag kan tänka mig att överge mjölkprodukter och kött i ganska stor grad. Jag är väl ganska egoistisk i mitt tänkande om "vad som är nyttigt för mig" och vad jag själv bör tänka på i min kost för att den ska vara så hälsofrämjande som möjligt, but then so be it. Jag vill i alla fall inkorporera en hel del veganskt tänkande i min kost och se om det kunde hjälpa mig med mina magproblem (tänker främst på mjölken dä). Samtidigt känns det inte som ett lika stort problem för mig att äta honung eller ägg, förutsatt att hönsen behandlas någorlunda bra och inte pumpas fulla av läkemedel. Jag tänker att jag börjar mjukt med att minska på konsumtionen av animaliska produkter, inte sagt att jag aldrig skulle äta dem igen. Jag vill ändå tänka realistiskt och praktiskt; blir man till exempel bjuden på mat eller fika som inte är veganskt är jag nog inte personen som tackar nej, likaså tror jag inte att jag skulle orka leta upp veganska alternativ varje gång jag vill äta ute. Samtidigt är det väl bättre att försöka bidra i alla fall, genom sina egna inköp och sin egen matlagning, än att "turn the blind eye" och sopa det under mattan?

Ikväll cyklade jag faktiskt iväg till mitt när-Ica och kollade in deras Vegan-utbud. Inte alls dåligt må jag säga! Min matkorg såg i alla fall glad ut med mycket frukter och grönsaker. Köpte också havremjölk och youghurt samt mjölkfritt smör och efter provsmakning kan jag glatt påstå att det inte alls är pissigt. Detta hela gick på ca 116 kronor så man kan ju inte säga att det är superdyrt heller då jag nu har mat för resten av veckan (hade alltså en del grejer hemma också). Tanken att vara medveten om vad jag stoppar i mig och tillreda min egen mat från ordentliga råvaror är något jag definitivt vill vänja mig vid. Vem hade trott att jag någonsin skulle fatta något slags intresse för matlagning?

I och för sig hade jag väl aldrig i min vildaste fantasi trott att jag - en kött- och äggälskande mjölkkonsumerare - skulle skriva ett såhär långt inlägg om veganism heller. 

Har ni tankar, åsikter, funderingar, erfarenheter eller frågeställningar om detta? Blir ni provocerade, upprörda eller ifrågasättande - dela med er!! Jag läser gärna.

Inga kommentarer: