fredag 21 augusti 2015

coming back to the place we call home


I'M HOME.
Har skjutit upp detta blogginlägg för jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, känner mig förvirrad hela jag. Kom hem onsdagkväll och hade inte sovit på typ 30+ timmar, så jag grät i bilen påväg hem när vi kom till huset. Vet inte om det var lycka eller förvirring, haha. På ett sätt är det skönt att vara hemma, spendera tid med de bästa, bara ta det lugnt och njuta av vädret (det är 23 grader och sol varje dag!!!!). På ett annat sätt är jag rastlös, vill bara fortsätta resa och hänga med mina bästa resekompanjoner. Jag saknar oss redan. Men livet fungerar inte så, jag måste ta tag i det snart. Om en dryg vecka packar jag väskorna och flyttar igen, denna gång till Sverige och Uppsala. Känns inte som jag hunnit landa psykiskt än och snart drar jag iväg igen.

Jag är lycklig för allt jag varit med om (herregud vad mycket man upplevt ändå), lycklig över att befinna mig hemma i tryggheten och familiariteten men samtidigt lite sorgsen också. Knepig känsla.

Inga kommentarer: