lördag 12 juli 2014

OM VAR JAG BEFINNER MIG OM TVÅ MÅNADER

Okej, dags att berätta om en liten grej som varit på gång i mitt liv i snart ett år. Ni minns kanske att jag skrev om att jag siktar in mig på läkarstudier i Sverige, men att det får vänta ett år? Många av er som läser vet redan om mina framtidsplaner, men det finns säkert många också som inte vet eftersom jag inte skrivit en rad om det på bloggen. Imorse fick jag bekräftat att jag kom in på läkarprogrammet i Umeå (sökte också till Uppsala och Stockholm, men hade Umeå på första så de andra två blev strukna), vilket förstås är jätteroligt och trevligt att veta eftersom det är det jag vill, men faktum nr. 1 är att jag kommer att tacka nej till platsen (jag hade altså aldrig tänkt tacka ja, ville bara prova söka så jag vet mina förutsättningar för att komma in). Det svider lite att tacka nej eftersom jag inte kan behålla platsen som här i Finland, but no can do. För faktum nr. 2 är att jag flyttar till USA om 65 dagar

Tror inte att jag har förstått det själv ännu heller, men jag är så förväntansfull och längtar redan efter att komma iväg. Det är inte heller vart som helst i USA, utan New York! Eller rättare sagt ligger stället i en förort till NYC, ca en timme från själva staden. Jag åker alltså som Au Pair och ska bo hos en jättetrevlig familj och ta hand om deras två söta barn, en flicka på 5 år och en pojke som fyller 3 år när jag kommer dit.

Den 15:e September sätter jag mig på planet och flyger över Atlanten. I ett år ska jag stanna. Samtidigt som det är väldigt skrämmande ser jag otroligt mycket framemot det. För ett år sen började tanken gro att jag ville åka iväg till ett annat land och bo efter gymnasiet, och någon gång i höstas skapade jag en profil på Cultural Care Au Pair. Jag är sån att när jag bestämmer mig för att göra någonting fegar jag inte ur, utan jag fullföljer min plan. Jag kommer alltså att söka in till läkare nästa vår igen, och om jag kommer in då, så stannar jag i USA i 11 månader och kommer hem i mitten av Augusti. Kommer jag inte in så stannar jag året ut, kanske till och med lite längre eftersom visumet räcker i 13 månader, och söker in igen på vintern.

Sådär. Det har känts lite konstigt att ha detta på gång och inte överhuvudtaget nämna det i bloggen, men jag har inte velat säga någon innan det är 100% klart. Det återstår en hel del arbete innan jag kommer iväg; jag ska ner till ambassaden i H:fors för visumintervju och en massa andra papper skall fixas. Det känns ändå skönt att jag har 65 dagar på mig och inte åker iväg i början av Augusti som jag från början hade tänkt. 

Jag hoppas och tror att detta kommer att vara en av de bästa sakerna jag kommer att göra i mitt liv. Jag tror verkligen inte att det kommer att vara lätt, men det kommer att vara värt det. Som jag tidigare konstaterat, meningen med mitt liv är att uppleva.

snajsig bild va, haha

Inga kommentarer: